Snart har det gått 3 veckor sedan allt hände..

Allt är så ofattbart och tiden bara rinner iväg och de känns som om att inget händer...

Men idag har hon legat sen klockan 11 utan respiratorn och andats själv vilket är positivt..

Men alla dessa kramper gör en galen. snart orkar man inte mer..

nu vill vi ha framsteg..